Gullveig – jättinna

Gullveig är en jätte som blev upptagen av asagudarna i Valhall. Gullveig var till och med värre än Loke till sin natur, hon var elak och listig. De arbetade i samförstånd för gudarnas och världens fördärv. Gullveig blev först född av rimtursen Rimner, men kom att bli född hela tre gånger av olika jätteföräldrar, och tre gånger bränd av gudarna. Hon är en varelse, och tre varelser på en och samma gång.

Första gången brändes hon som Gullveig själv. En gång blev hon återfödd och gifter sig med jätte Gymer, fick dottern Gerd, och tog själv plats som tjänarinna hos Fröja som inte kände igen Gullveig.

Det är på Gullveig som ragnarröksiande sången (Völupsa) syftar när den talar om ”de tre förskräckliga tursamöar”, vilkas ankomst från Jotunheim gjorde slut på freds- och guldåldern.

Enligt Snorres Edda (Völuspå):

”Österut bor den åldriga i Järnveden, och föder där Fenres släkte.
Alla av dem blir en något visst, solens slukare i trollhamn.

Han mättas av livsblod från döende män, färgar gudarnas visten med rött blod. Svart blir solskenet följande somrar, alla vindar grymma. Vet ni nu eller ej?”