Källitteratur för nordisk mytologi

Källitteratur som har använts är äldre litteratur eftersom nyare kan ha viss förvanskad information. Exempel på äldre litteratur som tar upp nordisk mytologi och som har använts som underlag för information på webbplatsen.

Källkritik och olikheter

Det finns ibland olikheter i informationen i de olika källorna för nordisk mytologi. Exempel på detta är hur det berättas om Skade och hennes förhållande till guden Njord.

Enlig Fädernas gudasaga: Skade gifter sig med Njord, som tidigare friat till henne. Men de blir inte lyckliga.

Enligt Snorres Edda: Skade vill ha böter för sin far Tjastes död och hon får väja en man av asarna men bara genom att se deras fötter. Hon tror hon väljer Balder men väjer Njord. De blir inte lyckliga.

Enligt Nordiska kungasagor: Skade gifte sig senare med asaguden Oden och de fick många söner, en av dem hette Sämning.

Fädernas gudasaga

Fädernas gudasaga av Viktor Rydberg (1828-1895) – Fädernas gudasaga är, förutom det åldrande språket, lättläst om nordisk mytologi och skrivet som en sammanhängande berättelse i kronologisk ordning. Dock inte alltid ”helt korrekt” enligt ursprungshistorierna eftersom Viktor Rydberg verkar ha fyllt i berättelsen med egna skrivna delar och dragit vissa egna slutsatser,  detta för att göra historien mer enhetlig.

Exempelvis skriver Viktor Rydberg att Ivalde och hans söner är alver, men i Snorres edda (som är en betydligt äldre skrift) står att de är dvärgar.

Eddan, de nordiska guda- och hjältesångerna

Eddan, De nordiska guda- och hjältesångerna  (Edda Saemundar)
En isländsk bok som även inkluderar nordisk mytologi som den traditionellt berättats i Sverige. Flertalet olika översättningar har gjorts till svenska genomåren.

Den kallas även den poetiska eddan och innehåller sånger som är skrivna efter fornnordiska versmått. Den ska inte förväxlas med Snorre Sturlassons Edda som inte innehåller lika  många inslag av vers.

Den poetiska eddan innehåller bland annat:

Snorres Edda

Snorres Edda är en av de viktigaste skrifterna i den isländska litteraturen och den tar upp nordisk mytologi. Den har genom åren översatts många gånger till svenska, och översättningarna kan variera något eftersom olika översättare har valt att behandla diktningen på olika sätt vid översättningen. Snorres Edda berättar om de nordiska gudarnas äventyr och om den nordiska gudavärlden. Eddan består av tre delar:

  • Gylfaginning / Hur Gylfe blev lurad
  • Skaldskaparmal / Skaldskaparens språk
  • Hattatal / Verslistan

Tors skalder och Vite-Krists

Tors skalder och Vite-Krists innehåller texter av isländska skalder från åren 980-1013. Ibland finns endast delar av texter kvar. Dessa har sedan blivit tolkade och översatta till svenska av olika översättare.

Torsvisan

Texterna innehåller bland annat ”Torsvisan” med denna vers:

”Leiknes läggar du bräckte,
Lamslog Trivaldes huvud,
Starkad slog (sträcktes) till marken,
över Galp du steg med segern!”

Torsdrapan

Tors styrka och äventyr omnämns i många av de gamla texterna. Detta utdrag ur Torsdrapan:

”Fältnätets fallbranthjältars fällare drogs av grella havstrossens fader hädan,
Loke ljugit och sagt:
Fältslagets Gauts föga fredstrygga paktbror sagt,
att gångstigarna var gröna till Geirröds vägg-havtravare

Länge lät Tor ej 》Lammgams leda》om färden be:
Hjälten som var van vid bältet,
Mer barskt än Gandviks karska,
Av sig mer än en gång gav till Ymses stridsmän och Ides trivselbo från Tredje,
Ivrig att Torns fräcka att knäcka”

Öfversigt af nordiska mytologien för elementarläroverken

Boken är från 1872 och kortare citat om Frigg tas med då boken nämner hur stjärnbilder relateras till nordisk mytologi. Det är intressant att även titta på ”senare” källor än 1000-talet om det kan ge nya vinklingar på hur nordisk mytologi fortsatte att bli en del av vardagen i Sverige.


Sida med Länkvänner